Ett samtal alldeles nyss, med min homosexuella vän – vi kan kalla honom Erik – fick mig att fatta pennan och skriva så det ryker. Erik är en kille i sina bästa år. Han är ung, snygg, framgångsrik och med ett stort kontaktnät.
Foto: Samuel Nordius.
Varför vår konversation nyss berörde mig på ett sätt som bara pennan kan stilla, ska jag berätta för er nu.
Sex var vad som stod på agendan. Antal sexpartners för att vara mer exakt. Det visade sig att jag och Erik inte spelar i samma liga. Erik spelar inte i någon av mina vänners ligor. Rättning: Erik spelar inte i någon av mina heterosexuella vänners ligor.
Mina homokompisar däremot – de spelar samma spel efter samma regler. Och med samma lagkamrater. Efter en snabb djupdykning in på ämnet framträder en allt klarare bild av hur homokulturen skiljer sig från heterokulturen. Jag pratar fortfarande om sex. Sex på porrklubb, sex på vanlig klubb, sex hemma, sex borta, gruppsex, singelsex, sex, sex, sex. Som gay är det inte bara tillåtet, det är mer regel än undantag att hänga på porrklubb och ligga med fem främmande människor på samma gång. Som hetero med dessa sexvanor får du ett eget avsnitt på
Outsiders.
Foto: Cristian Quinteros.
Erik har legat med över 500 personer. Inga konstigheter. Siffran slänger han ur sig som det vore antalet kronor han hade i plånboken. Är du hetero och har sex med 500 personer har du ett problem - med ditt rykte. Du är en lössläppt person med relationssvårigheter.
Men då undrar jag… tar de inte slut? Bögarna alltså? Någonstans måste ju Stockholm vara för litet för allt detta kroppshoppandet? Och vad gör man då? När man helt plötsligt inser att ”fan – vi har ju legat förut”. Fortsätter man att jucka och accepterar ett andra varv eller drar man ur den och söker sig till nyare utmaningar? Större utmaningar? Man kanske åker på swingersresa till Mallis och testar panschisar? Börjar experimentera med diverse föremål? Eller är den tiden redan förbi? När det har gått så långt att man pippar sju pers på samma gång kanske man redan testat allt. Vad vet jag.
Så varför är det så? Varför är homosexuella, i regel, mer promiskuösa än heterosexuella? Är det för att de redan vid utträdandet ut garderoben börjar mixtra med sin sexualitet att nästa steg inte känns lika stort? I dunno. Men lössläppta är de. Jag pratar aldrig så mycket sex som med mina homosexuella vänner. Och det finns ingen som berättar så mycket sjuka grejer om vad som händer på
U.S Video när veckoslutet närmar sig.
Foto: Samuel Nordius.
Jag luftade mitt problem med några väninnor. Vi kom fram till en slutsats som jag skulle vilja kalla revolutionerande. Somliga kanske kallar det ”common knowledge” – jag tycker vi rätt och slätt döper det till ”sanningen om de promiskuösa bögarna”.
I ett heterosexuellt förhållande fungerar kvinnan som en slags tryckutjämnare. Vi ser till att luften i kabinen är ok att andas in. Med andra ord hjälper kvinnan till att hålla mannens testosteronhalt i schack. Om då kvinnan byts ut mot en man finns inga gränser över hur mycket testosteron som flödar, vilket kan få ödesdigra konsekvenser - såsom kraftigt stigande antal sexpartners. Så detta handlar alltså inte om huruvida homosexuella män är mer promiskuösa eller inte – det handlar om kvinnans vikt i samhället.
Självklart är jag medveten om att detta inte gäller alla homosexuella likväl som att alla heterosexuella inte är pryda små änglar. Men… faktum kvarstår att spelet spelas med olika regler. Homovärldens domare tycks vara bra mycket mer förlåtande och ha överseende med vissa övertramp.
Mira Roquet
Killarna på bilderna har inget med texten att göra.